Vikatextils blogg

Jag har jobbat en vecka precis nu och känner mig som jag skulle behöva semester igen. Nej, allvarligt talat så vet jag att det brukar vara så efter första veckan. Jag har mycket roligt att se fram emot. Först och främst byter jag ju jobb 1 oktober. Det ska bli skoj. Sedan har jag kommit in på en masterutbildning som jag sökte innan jag sökte och fick nytt jobb. Men jag tänkte att jag nog ska klara av det också. Idag fick jag reda på att jag kommit in på de kurser jag ville börja med. Distansundervisning. Praktiskt när man ska jobba också.

Ett litet stickprov har jag åstadkommit idag.

Stickprov i 3x3-resår

I julas fick jag en massa Delight-garn som jag planerat att sticka en hängselkjol av. Jag har tänkt mig en överdel i resår och en kjol i slätstickning. Alltså två maskprov. Detta var det första. Jag tänkte mig 3×3 resår och den här blir ganska fast. Maskspänning 5/5 på min Brother 970.  Nu återstår bara att göra ett maskprov i slätstickning och sedan är det bara att sätta sig ner och rita och räkna.

Förra helgen sydde jag en väska. Den är stor och rymlig och kan bli ännu större om man knyter upp banden i botten. Rätt praktiskt. Hämtad från boken  Lappglädje

En stor väska som kan bli ännu större.

Idag är det sista dagen på min semester och ni har inte hört mycket från mig på länge. I början av augusti var vi till Italien. Trevligt att komma iväg lite även om det inte var så varmt som det brukar vara där. Mer svensk sommar 22-26 grader. men det blev en del härligt bad.

utsikt från balkongen i Rimini.

Jag trodde att jag hade sparat ner en del strandbilder på datorn, men kan inte hitta dem. Ni går hålla tillgodo med utsikten från vår balkong som verkligen fick en att undra varför det alltid är så lustiga utsikter från balkonger utomlands. Bara för att komma till Malmö och mötas av denna utsikt från vårt hotellrum.

Utsikt från hotellrum strax utanför Malmö.

Inte heller helt fantastisk.

Nå min semesterbok En värld utan slut var trevligt sällskap på stranden och igår läste jag ut den.

Den här veckan har vi ägnat åt att rensa förråd och köra ut kartonger till de två av mina barn som nu har lämnat studentliv och studenboende. Stickat? Nej, men jag har tänkt och projekterat en hängselklänning. Vi får väl se när jag orkar dra igång med den.

En färdigsydd X-bag

Som alltid när jag varit ledig ett tag får jag lust att göra/skapa saker. De sista dagarna har jag ägnat mig åt att sy väskan på bilden. Mönstret heter X-bag och jag köpte det i våras på Quiltbiten. Lätt konstruktion, men inte helt lätt att sy. Det var flera lagar av allt och rätt ofta smet ett lager ur högen så det har blivit lite trixande och fixande. Men färdig är den och den går att använda.

Idag när jag tog med den ut på premiärtur på stan hittade jag rea på velourtyg. Så det ser ut att bli mer sytt framöver. Så fram med gamla mönster och nya overlocken. Det ska bli kul.

Stickning då, har jag helt övergett stickningen. Nejdå, jag har skickat in stickbeskrivning på två maskinstickade mössor till Stickas medlemsblad. Förhoppningsvis dyker de upp i ett nummer lagom framåt hösten när det börjar vara dags att tänka på sådant igen. Sedan får jag lite frågora via mail från folk. Det ger mig något att grunna på. Jag läser lite här och lite där och lär mig nya saker varje dag.

Utsikt i Härnösand

Även jag har åkt till Härnösand. Dock inte till nordiskt sticksymposium, utan till ett par vänner som just flyttat dit. Jag har aldrig varit där förut, men det var en stad som gav mersmak. Lite lagom liten med härlig havsdoft som definitvt saknas där jag bor.

På väg till Härnösand passade vi på att hälsa på min bror som bor utanför Hudiksvall. Trevligt att odla lite släktumgänge mellan varven.

Min bil är tjugo år gammal så det känns alltid lite äventryligt att ge sig ut på resa med den. Men den visar inga tecken på att vilja ge upp. Däremot skakar och skramlar den väldigt mycket mer än förr. Det är lite kluvet det här. Den är otroligt billig att köra runt i, men AC vore skönt och skakande ratt och högt ljud kan man vara utan.

Laddat för sommar.

En dag i förväg har jag börjat min semester. Och här är det laddat för ledighet. En stol i solen, en tjock bok och en kopp te.

Som alltid i början av min semester så är jag väldigt trött, men jag har massor av planer på vad jag vill göra. Mest syprojekt, men ett och annat jag vill provsticka. Ni får kika in på bloggen mellan varven och se vad jag har för mig.

Ha en skön sommar!

Spetströjan färdigstickad

Ja, här är den nu. Färdigstickad, monterad och alla lösa trådar fästa. Den är gudomligt skön måste jag säga. Kan helt klart bli en av sommarens favoritplagg.

Modellen är skapad i Knitware.  Spetsmönstret finns inbyggd i min maskin. För den som har en Brother 970 så är det nr 199 och är en blandning av finspets och normalspets. Det tar helt klart längre tid att sticka spets, för att inte säga mycket längre tid,  men resultatet känns som om det är värt den extra tiden.

Kommer ni ihåg hålen? Syns lagningen på bilden ovan? Nedan finns en närbild. Jag törs nog påstå att man får ta sig en väldigt nära titt om man ska märka lagningen.

Lagade hål

Det har varit lite tyst från mig i rätt många dagar nu. Jag har inte rymt fältet, men det har varit så väldigt mycket annat att det inte riktigt funnits plats för stickning den senaste tiden. Det enda jag stickat på flera veckor är sista ärmen till min tröja. Nu håller jag på att laga hål och så ska jag knåpa ihop den.

Det första som hände var att den här maskinen dök upp i arbetsrummet och jag överfölls av häftig sylust.

Elna Overlock 925 DCX

Overlocker är något som är väldigt kul att sy med! Jag har en 16 år gammal Singer-overlock som jag inte trivts med alls. Men jag tycker inte att jag syr så mycket att jag hade samvete att köpa en helt ny. Då fick jag se ovanstående Elna på sysidan som dessutom såldes av en bekant till mig.  Detta är en fantastisk maskin. Man slipper fipplandet med att ställa in trådspännngen. Det gör maskinen själv och det bästa av allt- det fungerar! Den är femtrådig och det går att sy kjedjesöm med den. Det hade min bekant använt när hon sydde ihop stickat. Gissa vem som ska prova!

Förra helgen var det bröllopsyra och vi var på resa till ett bröllop i västergötland. Tog hela helgen, men det var trevligt att umgås lite med sambons släkt.

Så förra veckans händelser.  Här skrev jag om mitt tjutande öra. Högerörat tjuter fortfarande och efter att ha fått några ”godag-yxskafts-svar” från husläkaren sökte jag till en öronspecialist och fick reda på att jag har en liten hörselnedsättning på bägge öronen och det är orsak till att jag fått tinnitus i höger öra. Jag har inte märkt alls att jag hör dåligt, men det borde jag inte märka sa örondoktorn och så fick jag order om att kolla hörseln vart femte år så det kan ju inte vara någon direkt fara på taket.

Och så dagen efter öronbeskedet fick jag erbjudande om nytt jobb! Rätt omtumlande, jag har visserligen sökt och varit på intervju, men jag var rätt övertygad om att jag inte skulle få det. Det var nämligen väldigt många som sökt och rätt många på intervju också. Nu har jag funderat över helgen och visst kommer jag att ta det! Det blev bara lite cirkus i huvudet ett tag.

Man kan undra varför det är så otroligt svårt att komma ihåg när olika händelser tick av stabeln. Jag har skrivit lite om slätstickning på Kullerbyttans blogg och då letade jag upp ett gammalt foto av ett av mina första plagg stickade på stickmaskin. Om inte det allra första? Jag minns som sagt inte.

En enkel barnkofta

Garnet är bomullsgarn från Regnbågen. Inhandlat på hemslöjden i Falun. Barnet i koftan är min yngsta dotter och nu börjar dateringsfunderingarna snurra i mitt huvud.

Jag är helt säker på att jag lånade stickmaskinen sommaren 1991. Barnet i fråga är fött i april 1990. Här ser hon ut att vara gående och det är sommar på bilden. Inte kan hon väl vara två år? Koftan är iallafall stickad 91. Jag åstadkom två koftor den sommaren. Den här och så en till storasyster. Men den senare har jag ingen bild på. Bägge slätstickade. Storasysters kofta var från boken ”Sticka med stickmaskin”  En av dem från Planch 3, men helt utan mönster. Jag gjorde falsk resår eftersom jag inte hade lånat resårbädden än. Det gjorde jag sommaren efter.

Det troligaste är att bilden är tagen i slutet av augusti eller början av september. Då gick dottern definitivt omkring. Dessutom syns ett av storebrors lekiskompisar på ett hörn så skolterminen hade börjat.

Ja, jag undrar. Iallafall tyckte jag att det var så kul att virka att jag inhandlade en bok. Så nu är jag ägare till två böcker om virkning.

bok: Virkskolan av Jan Eaton

Däremot undrar jag vad det är jag har virkat ihop. Meningen var att det skulle bli en keps. Men nu börjar jag undra vad jag har gjort. Nu är nämligen garnet slut, men det ska inte vara det enligt beskrivningen för jag har en del kvar att virka. Sedan är den enormt stor, trots att jag minskat antalet varv. Titta här:

Jätte-keps bredvid bok

Och jag börjar tvivla på att jag verkligen virkat halvstolpar som det står i beskrivningen. Jag tycker de ser helt annorlunda ut i Virkskolan. Någon virkkunnig kanske kan uttala sig.

Är detta halvstolpar?

Virkskolan är en bra bok som jag säkert kommer att ha nytta av. Den har massor med tydliga bilder, förkarar vad som är varv och annat som en nybörjare kan behöva.

Ibland går saker och ting mindre bra. Se här hur det blev på höger axel på framstycket.

Mindre vackra hål

Det har gått så otroligt bra och så plötsligt blev det bara kaos när jag hade 20 varv kvar att sticka. Det visade sig vara väldigt svårt att få spetesn att bli bra ovanför stället med trassel så det fick bli slätstickning de sista 20 varven. Jag får laga till hålen på något sätt och sedan se ut som om det regnar. Andra axeln fick också sista biten slätstickad så att skillnaden inte skulle bli för stor.

Vad hände då? Jag är nästan hundra procentigt säker på att det berodde på att jag hängt på för mycket vikter! Det är svårt att se på bild men garnet gick av, repade upp sig och det gick inte att sticka. Det här garnet är torrt och sprött i sig själv och för mycket vikt som drar nedåt samtidigt som man flyttar maskor borde innebära en stor påfresting. På andra axeln hade jag väldigt lite vikter och då fungerade stickningen helt utan problem.

Hur mycket vikter är för mycket då? När jag har stickat hela styckena har jag använt två kantvikter plus hängt på den långa uppläggningskammen och hängt två kantvikter på den. Till axeln som gick snett använde jag två kantvikter och  lilla uppläggningskammen med en kantvikt på. Det var för mycket. Det ska helt enkelt inte vara mycket vikt när man stickar spets på Brothermaskin till skillnad från Silver Reed. Ju mer desto bättre är det som gäller där, åtminstone på min hålkortsmaskin.