Har jag rymt eller…..???
Ja, man kan undra. Det är hur länge sedan som helst som jag skrev något nytt på bloggen. Förklaring, tja kanske att jag inte har stickat sådär värst mycket.
Nu i januari har jag dessutom varit ute och rest en del med jobbet. Först till London och nu sist i veckan till Göteborg. Nya kurser har börjat och alla planer på att sticka under julledigheten gick om intet.
Men nytt år och då gäller det att ta nya tag. Hoppas att kunna producera något litet blogginlägg mellan varven iallafall, även om jag inte stickar så mycket.
God Jul alla tappra läsare
Det var väldigt vad det var länge sedan jag skrev på bloggen! Det har varit väldigt mycket jobb och lika mycket pluggande så det har inte blivit så värst mycket tid över till annat. Nu ser jag fram emot lite ledigt runt jul. Det är ju en del att skriva till mina kurser, men det mesta är rätt klart så förhoppningsvis blir det tid över till lite annat.
Sockor har jag förstås producerat en del av, men det är också allt. Men nog kryper det i stickfingrarna och lite planer på ledighetsstickning på maskin har dykt upp i huvudet. Vi får se vad jag kan göra av det!
Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Vad pågår?
Ja det kan man fråga sig. Inte skriver hon i bloggen iallafall. Skämt å sido så ägnar jag mig åt att jobba och plugga. Och jobbet blir ofta mer än 40 timmar i veckan och så studier därtill. Det blir …….(många) timmar i veckan. Jag har just insett att jag glömt boka av tid för ledighet i almanackan. Jag borde ha planerat in någon en semestervecka nu ungefär. Men nu är det lite sent. Alltså hittade jag en alldeles tom, obokad vecka i mars. Där har jag skrivit ledig på hela veckan. Vad jag ska göra då vet jag inte men det ordnar sig säkert.
Stickmässigt så visar den här bilden väldigt bra vad jag sysslar med just nu.
Karin Kahnlunds bok måste jag förstås beställa när jag läste om den hos Surtanten. Och den är verkligen en måstehabok! Så fina tröjor! Man blir inspirerad. Men varför de måste upprepa hela boken på engelska är mer än jag begriper. De kunde gärna haft mer material eller varför inte mer om inspirationskällan till de stickade mönstren. Nu fick jag bara veta att det var en herre som skapade vävmönster i skåne.
Sen är det sockor som gäller. Mitt egna nya par gröna sockor och ett påbörjat par får visa det. Jag har hunnit producera något femtal par sockor som har gått vidare till nya ägare utan att passera kameran. Men det finns ju en hel korg med sockgarn! så blir nog ett antal fler par före jul skulle jag tro. En socka är så lagom mycket för mig att sticka. Jag vet precis vad som ska göras och hur lång tid det tar. Vad som blir nytt är de olika mönster garnet ger. Viktoria är numer snäll och fördragsam och de allra flesta par blir helt felfria.
DesignaKnit 8 har kommit
DesignaKnit 8 är nu släppt och idag har jag varit och köpt min uppgradering. Kvällen har jag ägnat åt att installera och bilda mig en första uppfattning om nyheterna. Och de finns! Allra mest på manualsidan skulle jag säga. Manualen som följde med DesignaKnit 7 var ju minst sagt bristfällig. Det var en mycket kortfattad beskrivning av hur man skulle göra olika saker, men gav definitivt inte någon större helhet när man försökte förstå hur programmet fungerade.
I DesignaKnit 8 har de reparerat den tidigare manualbristen och det med besked. Till varje del av programmet finns nu pdf-manualer på ca 250 sidor vardera. Dessutom finns en tutorial med videofilmer till varje del! Helt fantastiskt. Nu finns faktiskt förutsättningarna för att kunna lära sig programmet ordentligt.
Det kommer med ett större utbud av ytmönster också. Brothers Stich World och Silver Reeds orginalmönster följer med förutom några mönster som fanns med även i DesignaKnit 7. Man kan se småbilder även av plaggen så att man inte behöver ha i huvudet vad de heter hela tiden. Visst känner man igen en del. Standardmönster, som är det jag kunnat bäst i 7an är sig väldigt likt. Jag tror i och för sig att min förtjusning beror på manualer och video-tutorials. Nu känner åtminstone jag att möjligheten finns att lära sig det här fantastiska programmet. För man kan göra väldigt mycket i det! Visste ni att man kan skanna bilder och konvertera till ytmönster? Det innebär att alla mönster i tidningar kan man få in i datorn på det här viset. Man behöver alltså inte rita in dem igen. Här finns så mycket roligt att prova.
Att byta tryck-remsa på LK 150 (nytt försök)
Här är en uppdaterad variant av hur man byter skumgummiremsan i en LK. På äldre inlägg får ni klicka på länken så kommer bilden fram.
Jag har länge tänkt byta skumgummiremsan som håller nålarna på plats i min LK-150. Nu blev det av och jag passade på att dokumentera hur jag gjorde och hoppas att det kan bli till hjälp för någon med en hobbymaskin. Man gör likadant på Brothers hobbymaskiner av plast.
Det första jag gjorde var att plocka bort några nålar för att det skulle gå lättare att dra ut remsan och få dit den nya. Jag plockade först bort varannan nål och sedan varannan nål ytterligare en gång. Man kan ju låta var fjärde nål vara kvar på en gång om man vill. Eller låta varannan vara kvar. Huvudsaken är att det är några nålar kvar så att remsan hamnar rätt.
- Sedan sydde jag fast den nya remsan i den gamla så att den ny följde med när jag drog ut den gamla.
Sedan var det bara att dra ut den gamla remsan. Och den nya följde med helt snällt.
Här ser man hur den nya remsan dras på plats samtidigt som den gamla dras ur.
Framme! Den nya remsan ligger i och den gamla är ute. Nu är det bara att ta bort stygnen och lossa den gamla remsan från den nya.
Här ser man den gamla remsan bakom maskinen. Den var rätt platt. Jag är förvånad över att det ändå gått att sticka med maskinen, men nålarna har åkt en hel del de sista åren. Jag har aldrig bytt remsa och maskinen är ändå över 20 år.
Nu ska alla nålarna tillbaka. Se till att färgerna på rullarna blir rätt! Man behöver också hålla ner remsan lite med fingret så att nålen kommer rätt! Nålen ska löpa över remsan när maskinen ligger upp och ner.
När alla nålarna är på plats kändes maskinen som ny igen. Jag passade på att rengöra lite extra också. Damsög hela nålbädden ordentligt. Det kom en del damm ur den.
Sedan stickade jag den här tröjan av restgarner. Tre 50 grams nystan! Jag hade totalt glömt bort att det går så lite garn till barnkläder. Det var ju några år sedan mina var såhär små! Det här är storlek 1 år och stickbeskrivningen är gjord med Knitwares Sweater och har raglanärm. Resåren har jag stickat för hand.
Blogg-trassel
Som ni säkert märkt har bloggen ändrat utseende. Jag har också fått påpekande att det inte längre går att klicka på en bild och få den stor. Allt detta trassel beror på att jag uppdaterade WordPress och helt enkelt måste ha ett annat tema än vad jag hade förut. Hade jag vetat att det skulle bli så stora förändringar hade jag aldrig uppdaterat! Det kan ni vara övertygade om.
Så jag kommer att leta efter teman som är lite mer som jag vill, men det tar tid och det har jag inte så gott om nu när pluggandet dragit igång igen. Men jag kommer att göra om inlägget om att byta skumgummiremsa på LKn så att den har bilder! Hoppas ni har fördragsamhet med trasslet och kan tänka er att fortsätta läsa bloggen.
Koftsvårigheter
Det är inte helt lätt att återuppta ett projekt man började på för flera månader sedan! Ett gott råd! Sticka klart så fort som möjligt. Eller skriv ner några vettiga anteckningar. Jag började sticka på en kofta (klicka på länken i inlägget för att se bilden) i somras och har gjort klart bakstycket och ett framstycke. Sedan begav jag mig ut på resa och inget mer blev stickat. Nu har jag ägnat morgonen åt att försöka reda ut vilken beskrivning jag verkligen använde. Jag hade en beskrivning i DesignaKnit och en gjord i Garment Designer. Bägge två hade noteringar om vilken mönsterfil som skulle användas. Efter bläddrande och funderande kom jag fram till att det nog var anteckningarna i Garment Designer jag använde. Och så började jag sticka! Det gick såhär:
Och varför då? Jo titta på nästa bild.
Garnet ligger inte som det ska genom släden!
Det här är något alla stickare råkar ut för ibland och speciellt om man är nybörjare, men som sagt man kan uppbenbarligen ha stickat i 20 år och ändå råka ut för detta. Vad som är viktigt när något konstigt händer är att försöka förstå varför det hände. Här hade jag inte stängt spaken helt vilket gjorde det möjligt för garnet att åka ur en bit in på varvet. Följden blev att resten av varvet hakades av.
Vad gör man? När man är precis i början är det alltid bättre att börja om helt! Händer något längre in på stickningen får man försöka lägga tillbaka maskorna, men det kan faktiskt hända att det är både lättare och snabbare att sticka om hela sycket! Man får avgöra från projekt till projekt och hur krångligt det är att få mönstret rätt med mera. Det beror säkert också på hur pilligt lagd man är. Jag är det inte så jag brukar sticka om!
Bildproblem
Det är inte alltid så lätt det här med bloggar! Alla bilder finns, men ligger som länkar. Det är de små frimärksbilderna på sidan som saknas. Alltså, vill du se en bild klicka på bildlänken!!
Jag kommer att göra om sista avsnittet om att byta skumgummiremsa på LKn för där vill jag verkligen att det ska vara lätt att se! Äldre inlägg kommer jag inte att bry mig om utan där får ni ta fram bilderna själva. Hälsar en hårt prövad bloggare
Peking
Det är bäst jag avslutar min reseberättelse innan jag börjar jobba. Sedan återgår jag till mitt normala sticktema här på bloggen.
Bejing (Peking, gammalt namn och betyder något annat än Bejing som betyder första huvudstaden om jag minns rätt) är en enormt stor stad. 20 miljoner invånare på en yta av Belgiens storlek! Vi var där tre hela dagar förutom eftermiddagen när vi kom och förmiddagen när vi åkte. Dagarna var fullspäckade. Vi besökte Himmelska fridens torg, Sommarpalatset, Förbjudna staden och Himmelens tempel. En dag var vi också iväg till Kinesiska muren. Det var väldigt dimmigt, varmt och fuktigt de första dagarna av vår vistelse. När vi precis hade varit vid kinesiska muren kom regnet! Det verkligen vräkte ner. Sista dagen sken solen från en helt blå himmel och det var varmt men bastukänslan var borta. Riktigt synd att behöva åka hem då!
Himmelska fridens torg
Kommunispartiet firar 90 år på Himmelska fridens torg
Matmarkand om natten. Här kunde man hitta på det ena och det andra uppsatt på spett.
Chi gong i en park
Här sparakar man en "boll" som ser ut som en badmintonboll.
Vid sommarpalatset
Vid sommarpalatset i dimman
På väg in till den förbjudna staden.
Förbjudna staden - en av alla gårdar.
Jag har tagit mig upp för alla trappor till kinesiska muren.
Ett av alla vakttorn som finns vid kinesiska muren.
Birdnest- olympiastadion.
Från vårt hotellrum. Sista dagen och solen sken.
Sista kvällen gick vi på Pekingopera. Nej, inte vackert I mina öron. Mongoliska folkmusiken lät klart bättre. Men nu har jag hört och sett och behöver inte göra det mer!
Pekingopera
Hotellet vi bodde på var i absoluta toppklass. Det var fullt med rika kinser/japaner/koreaner, men vi verkade vara de enda västerlänningarna där.
Hotell-lobbyn. Otroligt lyxigt hotell med marmor i hela lobbyn.
17 dagar efter vår avfärd var det så dags att ta flyget först till Köpenhamn och sedan vidare till Stockholm.
Så var vi på flygplatsen och skulle åka hem.
Tåg Ulan-Bator – Peking
Jag kom visst av mig med min reseberättelse. Här är iallafall näst sista avsnittet.
Sista tågresan från Ulan Bator till Peking varade ca 1½ dygn. Nu gick det på nolltid att komma i ordning i kupen och tåget kändes mycket hemvant. Vi passerade genom Gobiöknen på väg till gränsen.
Här kommer vårt färgglada disellok med vagnarna intuffande på stationen.
Utsikt från tåget
Gobiöknen
Frampå kvällen var vi framme vid gränsen och här vidtog ett märkligt skådespel. Vi skulle byta hjul på tågvagnarna! Ryssland och Mongoliet har en spårvidd på ca 1520mm och Kina har samma som vi nämligen 1435mm.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rail_gauge_world.png?uselang=sv
Tåget delades i två halvor och så kördes vi in i en stor vagnhall. Det var ett väldigt grejande och jockande innan vi kom så långt. Fler lok samarbetade och kommunicerade genom att tuta. Och mycket tutande blev det. Väl inne i vagnshallen hissades vagnen upp och kopplades de gamla hjulparen av och nya kom åkande. Hela proceduren tog ett par timmar. Allt under det att alla passagerare satt kvar i vagnarna och kunde betrakta skådespelet.
Påväg in in vagnhallen för byte av underrede
En tågvagn är upphissad och befriad från sitt underrede. Allt medan passagerarna sitter i.
De gamla "puffas" bort av de nya som kommer efter.
Slutligen "puffas" vagnarna ihop. Här kommer vagnen framför åkande. Brak!
På morgonen hade vi passerat resten av Gobiöknen och landskapet hade ändrat karraktär igen. Och så var det så mycket folk överallt. Uan missöden och förseningar rullade vi in I Bejing på eftermiddagen. Bekväm avstigning hade de också där.
Morgon i Kina
Också morgon i Kina
Peking närmar sig
Enkel avstigning