Bit för bit

Fram och bakstycke till kofta

Fram och bakstycke till kofta

Bit för bit blir koftan klar. Nu har jag stickat två framstycken och bakstycket. Återstår två ärmar. Nu är bottenfärgen slut så ärmarna kommer att ha en annan färg i botten. Bruna små lingon och gröna kanter blir det iallafall.

Det är något med mig och vår. Vi kommer inte överens. Näsan har börjat rinna och för någon månad sedan började mitt högeröra att tjuta helt av sig själv och tämligen energiskt. För många år sedan brukade jag och mina barn tala om våra julkatastrofer. De hände nåogt runt jul varje år i nog en fem-sex år. Ett år blev det tvärstopp i köksavloppet kvällen före julafton. Vi åt på papptallrikar och diskade bestick och glas i badrummet hela julhelgen. Ett annat år brann mikron 22 december. Stora lågor slog ut från  den,  brandvanaren tjöt, jag ryckte ut sladden och kastade vatten på den. För att upptäcka att sladden jag dragit ur gick till julsjtärnan….. Det gick bra! Men alla textilier i köket behövde tvättas och oj vad vi vädrade trots många minus. Sedan lugnade jularna ner sig och det är åtminstone fem år sedan det hände något dramatiskt runt julen. Den nya trenden verkar vara vårkatastrofer som bara drabbar mig. Tröttsamt är det, men efter vår kommer sommar och då har åtminstone snuvan gett med sig. Om örat ger med sig återstår att se.