Ibland tar det tid

Ibland tar det väldig tid för mig att få färdigt något.  Nu gäller det att få till framkanterna på bomullskoftan. Jag tycker att jag tagit upp maskor hur många gånger som helst. Eftersom stickbeskrivning gör på ett annat sätt än vad jag brukar göra tänkte jag att jag skulle testa något nytt. Ta upp tråden från rätsidan mellan maskorna. Först hade jag svårt att förstå vilken tråd det var. Jag började ett antal gånger tills jag tror jag hittade rätt tråd. Då plockade jag upp 148 maskor. När jag sedan sköt ut dem för att underlätta första varvet började jag fundera på om det överhuvudtaget skulle gå att sticka det. Så hårt satt det. Naturligtvis blev det tvärstopp. Bara att ta av allt och börja från början. Då gjorde jag som jag brukar göra och det gick betydligt bättre. Här är bildbevis! Nu är bara knapphålskanten kvar.

Ena framstycket klart med några stickprover på

Ena framstycket klart med några stickprover på

Kanter är tråkiga att sticka så naturligtvis kunde jag inte låta bli att börja göra lite prover för nästa projekt. Garnet är en blandning av bomull och lin. Jag har köpt det av Surtanten som klagade över det här garnet förra sommaren.  En stor kon med blått och en stor kon med naturfärgat finns nu i mitt garnlager.

Först började jag med det undre provet. Det provet gjort i tuck. Det här garnet är inte lättstickat! Tvärtom. Det är tunnt och ändå behövs rätt stor maskstorlek i förhållande till garnets tjocklek. Jag blev inte nöjd med tucken. Mönstret framträder inte speciellt bra och garnet ser trött och slitet ut. Jag provar med spets tänkte jag, men var samtidigt lite tveksam. Man har ju hört hur svårt det ska vara att sticka spets i bomullsgarn och lin är väl inte bättre. Fast prova måste man. Det gick! Bra till och med.

Jag har stickat en del spets på Silver Reed och jag äger en spetssläde till min hålkortsmaskin Empisal 360, men Brother slår SilverReed när det gäller spetstickning med hästlängder.  Vinklar och vikter är två Vn man inte får glömma med Silver Reed och spetsstickning. Här gjorde jag ”fel” på bägge och lät stickningen gå ner mellan resårbädden och huvudbädden som vanligt. Jag hängde på kantvikter och så en liten vikt på uppläggningskammen och det gick hur bra som helst trots detta stumma garn. Imponerande.

Stickprov. Spets.

Stickprov. Spets.

Det här är en blandning mellan Finspets och Normal spets. Mönstret har nr 199 i KH-970.  Nu har jag beställt spetsdelen till Silver Reed och ska försöka få in ett hålkortsmönster som jag bara inte kan sticka med min hålkortsmaskin. Det behöver omvandlas från Silver Reed-spets till Brother-spets och där kan kanske DesignaKnit underlätta. Det är avancerad spets och det är helt omöjligt för mig att få till det. Jag törs inte berätta hur många gåner jag försökt.