Vikatextils blogg

Servetter med broderade påskmotiv

Efter en hel dags kämpande med datorn är jag äntligen igång med att brodera lite påskservetter till vår sedvanliga bjudning på påskdagen. Jag hade uppdaterat mitt broderiprogram med den påföljd att datorn vägrade att kännas vid symaskinens kortläsare. Stor suck. Som tur var har jag en snäll symaskinshandlare som lät mig komma in och använda deras dator och kortläsare.

Det är så praktiktiskt med broderimaskinen. Den sköter sig själv. Åtminstone ibland. Nu står den och broderar medan jag uppdaterar bloggen.

symaskin i färd med att brodera

Himla praktiskt! Tänk om stickmaskinen var lika självgående. Men en motor är dyr så det blir inget av det. Koftstickningen fortsätter snart. Därefter jag har diverse planer på att sticka en bomullstunika i ett garn jag köpt från Surtanten. Jag tror det blir jättebra!

För övrigt kan jag berätta att mitt ringande öra troligen beror på en trummhinna som buktar innåt och det går att bota säger min husläkare. Fast det kan ta några månader.  Det gäller alltså bara att beväpna sig med tålamod!

GLAD PÅSK ÖNSKAR JAG ALLA MINA LÄSARE.

En grön miljövänlig tygkasse.

Idag har jag broderat och sytt klart den tygkasse jag klippte till i slutet på januari. Tyckte det var dags och vi behöver verkligen en kasse till.

Visst kan jag sticka på maskin. Åtminstone hjälpligt. Helt självlärd som jag ju är. Men så var det där att byta från stickmaskin av ett märke till ett annat. Borde inte vara sådan skillnad, men se det beror allt på. I veckan fick jag hela stickningen på tårna och det är nog närmare 20 år sedan det hände senast.

Det var fler saker som trasslade och som ledde fram till det katastrofala misslyckandet på varv 140. Först och främst fick jag trådar som bildades i vänsterkanten. Så där som det blir när man drar släden för långt från stickningen. Så på varv 140 blev det tvärstopp. Jag tog loss avstryckarplattan och lyfte bort släden som man gör med brothermaskiner. En sådan där kant-tåt har gått med och kört fast. Så tillbaka med garnet och sätta alla maskorna på plats. Sedan börjar kämpandet att få på släden ordentligt. På Silver Reed med föregångare lyfter man inte av släden utan där finns en utlörarknapp som fäller upp övre delen av släden och då kan man dra tillbaka släden utan att något händer med maskorna. Där sitter släden på hela tiden. Så vad som hände var att jag på något sätt misslyckades med att få släde, avstrykarplatta och garn på plats ordentligt och då stickar man helt enkelt av sitt arbete när släden går över. Och gissa om jag blev förvånad!

Detta hände för några dagar sedan och så idag tänkte jag göra ett nytt försök. Jag har funderat en hel del över varför de där garnöglorna bildades i vänsterkanten. Jag tyckte inte att jag drog släden för långt från stickningen. Så testade jag utan garn och utan avstrykarplatta och då såg och hörde jag. Nålarna är färdigstickade betydligt tidigare än på Silver Reed! Istället för att själva släden ska vara förbi stickningen med 1-2 cm som på Silver Reed räcker det med att avstrykarplattan är förbi 1-2 cm. Då ligger släden fortfarande kvar över nålarna. Det hörs ett klickljud när det är dags för vändning. Jag kan berätta att det gick mycket bättre med stickningen idag.

Sedan har jag broderat lite disktrasor också. Visst blev de fina.

Broderade wetexdukar