Vikatextils blogg

Utsikt i Härnösand

Även jag har åkt till Härnösand. Dock inte till nordiskt sticksymposium, utan till ett par vänner som just flyttat dit. Jag har aldrig varit där förut, men det var en stad som gav mersmak. Lite lagom liten med härlig havsdoft som definitvt saknas där jag bor.

På väg till Härnösand passade vi på att hälsa på min bror som bor utanför Hudiksvall. Trevligt att odla lite släktumgänge mellan varven.

Min bil är tjugo år gammal så det känns alltid lite äventryligt att ge sig ut på resa med den. Men den visar inga tecken på att vilja ge upp. Däremot skakar och skramlar den väldigt mycket mer än förr. Det är lite kluvet det här. Den är otroligt billig att köra runt i, men AC vore skönt och skakande ratt och högt ljud kan man vara utan.

Igår hade vi träff med Kullerbyttan i Stockholm. Roligt och inspirerande som alltid. Men vägen dit var ovanligt lång igår.

Jag åkte hemifrån före sju för att försöka orientera mig på den nya järnvägsstationen här i Uppsala. Jag hittade rätt perong och hur jag tog mig dit och satte mig på ett lokaltåg till metropolen Tierp. Jag var tillbaka i stan vid kvart i tolv och traskade upp till jobbet (tjugo minuters promenad), åt mat. Hann öppna datorn och kolla mejl. Sedan gick jag igen vid kvart i två tillbaka till järnvägsstationen. Den här gången för att ta samma lokatåg åt andra hållet, nämligen till metropolen Knivsta, där jag tillbringade resten av eftermiddagen. Därefter tog jag SJtåg från Knivsta till Stockholm och tunnelbana till Stickbutiken. Hem igen med nio-tåget. En buss här i stan och så hemma vid kvart över tio. Då var jag trött!

Med mig hem från Kullerbyttan fick jag följande ”slang”

skumgummiremsa.

Det är en nålbroms till LK-150. Motsvarar tryckstången på en metallmaskin, men den här kan inte kallas stång eftersom det bara är en lös remsa. Nu ska jag försöka klura ut hur jag ska få den på plats. Men inte ikväll. Jag tänker skjunka ner framför tvn och en dvd-film och sitta alldeles stilla hela kvällen.

lykta och adventsljusstake i vardagsrummet

Så har det blivit advent även i detta hus. Idag har jag plockat fram och placerat ut ljusstakar, advenststjärna och lyktan på bilden. Riktigt mysigt trots gråvädret utanför.

Jag har förlängt helgen med en extra ledig dag. Helgen har varit tämligen intensiv. Jag har flyttat upp sonen från Ronneby och det blir några mil att köra härifrån Uppsala. Jag gav mig av i lördagsmorse med en hyrd liten lastbil. Ner, inga problem alls. Väl nere väntade sonen med några vänner och bilen packades raskt med de möbler som skulle med  och kartonger med annat. Söndag morgon ägnades åt lite flyttstäd och så for vi. Lite sol och fint nere i Blekninge. Men sedan kom dimman! Och vilken dimma. Periodvis såg vi knappt bilen framför. Sonens prylar lastades av i Stockholm med hjälp av tillskyndade kusiner, faster och farbror. Sedan fortsatte jag sista biten mot Uppsala. Vid sju-tiden närmade jag mig stan. Jag svängde av från motorvägen på det vanliga stället, men var fanns stan. Alla ljus som brukar lysa fanns inte. Det låg bara ett kompakt mörker framför mig. Är det strömavbrott var min första tanke, sedan insåg jag att stan låg insvept i den ogenomträngliga dimman.

Jag forsätter mitt provstickande på 970-maskinen och har alvarliga funderingar på att sortera om i garnskåpet. Det är så irriterande att inte hitta garn jag vet finns. Här är två små provlappar från förra veckan. Man kan undra när jag ska ta mod till mig och lägga in en modell och komma igång med tröjstickning?

mönster och omvända färger

Sonen har åkt genom Sverige. I Sundsvall hittade han den här skylten och mms:ade den till sin garntokiga mor.

Att ha lyckats sticka en socka är ingen garanti för att det ska gå i en gång till. Detta upptäckte jag idag när jag gav mig på socka nr 2. När jag stickat hela hälen och började plocka tillbaka nålar från villäge tappade jag en maska. Jag hade glömt att kontrollera att nålen var öppen! Det blev till att repa upp och så får jag ta itu med sockan igen en annan gång. Någon gång ska det säkert bli en socka nr 2.

Yngsta dottern kom hem från Japan igår. Med massor att berätta. Så idag har jag druckit japanskt te ur japanska temuggar och ätit japanska kex till. Inte så dumt. Visst är muggen fin!

utsikt över Toscanskt landskap.

Många av er förstår säkert vad jag har varit när ni ser den här bilden. Just det Toscana i Italien. Det är ett oerhört vackert landskap med böljande kullar, olivlundar och vinodlingar. Där finns också mängder med små medeltida byar med trånga gränder och storståtliga kyrkor. Den här bilden är tagen utanför den lilla byn Pienza. Visst är det fint!

Lutande tornet i Pisa.

Vi har också varit i Pisa och tittat på det lutande tornet. Och oj vad det lutar. Det började luta redan när det bygdes och de stackars byggmästarna har gjort försök att kompensera lutningen allteftersom byggnationen pågick. Överst på tornet placerades en klockdel som är mer upprätt än resten. Det är också flaggan på toppen.

Glassbutiken som vunnit världsmästerskapet i glasstillverkning.

Här har vi Glassbutiken med stor G! Den ligger på torget i den lilla staden San Gimignano och har man vägarna förbi så får man inte missa den. Det fanns hur många glassorter som helst. Säkert 30-40 st olika smaker. Jag som bara kan äta sorbet är van vid att jag har max två sorter att välja bland. När jag frågade vad som var sorbet i den här butiken fick jag veta att sorbet var alla de som var fruktbaserade. Oj, oj, vilket dilemma jag fick det var nämligen minst 10-15 sorters fruktsmaker. När jag väl hade valt mina tre kulor var det bara att njuta. Jag har aldrig i hela mitt liv ätit en godare sorbet.

Det har blivit mer vin och glass än stickat. Hur jag än spanat har jag inte kommit närmare något stickat än såhär:

Stickat på marknaden i Florens.

Det här ståndet hittade jag på en marknad i Florens. Fast för att vara helt ärlig behöver inte garnförrådet fyllas på så värst mycket.

Ja och hur var det nu med vinlådorna och säkerhetsbältet? Vi flög ner och åkte buss hem. Mycket bra om man vill kunna handla med sig lite vin för att förgylla kommande månader med. Det blev ju också lite besök på vingårdar och i vinbutiker.  Men det kränger en del när man far över alperna så då är det bäst att spänna fast lådorna precis som vi spänner fast oss själva. Man vill ju inte att de ädla dropparna skall spillas innan man är hemma. Lugn bara, alla lådor är inte mina.

Vinlådorna har säkerhetsbälte för att inte fara iväg.