Vikatextils blogg

I brist på nyproducerat tänkte jag visa upp en kofta jag stickade för ca 8 år sedan till min yngsta dotter. Den hängde kvar i hennes garderob när jag tyckte att jag behövde något ”nytt” att sätta på mig för ett par dagar sedan.

Lila långkofta

Av någon anledning passar den faktiskt riktigt bra på mig.  Långkoftor hör väl inte till det som är allra mest modernt just nu men skön är den. Modellen är skapad i Knitware och själva ribbmönstret och idén till koftan är hämtad från häftet  ”The cardigan book” av Knitmaster.  Ribbmönstret är lite intressant för det är stickat så att ribben inte åker ihop. Om ni ser det här häftet så köp det! Jag har stickat flera koftor med utgångspunkt ifrån det.

Annars har jag satt igång med min bomullskofta.  Modellen har jag snickrat ihop i Knitware och sedan skulle jag kombinera den med en färdig beskrivning. Det blev en hel del räknande för att få ihop dem. Det här är också premiär för mönsterstickat plagg på Brothern och då upptäcker man att det finns mycket att lära om den här stickmaskinen. Hur nollställer man till exempel varvräknaren men har kvar mönstret på samma varv? Det var en av de problem jag ställdes inför. Sedan är det ju så att när man är helt självlärd, som jag är, så har man lärt sig göra saker på ett sätt och så kan man inget annat. Jag har väldigt svårt för delstickning av halsringningen, men inga problem med att delsticka hälen på sockor.  Här blev det mycket trassel och jag fick repa upp och så blev det fel och sedan lyckades jag tappa hälften av maskorna. Då började jag om. Jag ska repa upp det stycket. Det är ont om garn också.  Förhoppningsvis löser det sig. Andra gången jag stickade höger framstycke gick det mycket bättre.

Här är ett Ufo som blivit färdigställt.

Nu undrar ni förstås varför det var ränder och prickar på min provlapp från förra inlägget också. Det beror på att detta mönster är ett utav de få jag själv knåpat ihop i DesignaKnit. Därför blev det övning i överföring till nya maskinen med dithörande provstickning. Koftan är stickad med min 580 och har blivit liggande i delar. Nu är den hopsydd och det återstår endast att leta reda på lite knappar. Garnet är diverse restgarner i akryl. Jag började sticka den här koftan i akt och mening att testa mönstret. Jag fick så väldigt stora mönsterfel första gången jag provade det här mönstret. Det visade sig vara jag som hade problem att rita tillräckligt svart på ett mönsterkort. Det var faktiskt därför jag skaffade DesignaKnit förra vintern. Sen fick jag ont i axeln och allt blev liggande.

Mönstereffekt med spegelvändning.

På ryggen tryckte jag på knappen spegelvändning av mönstret. Det blev som ett nytt mönster. Rätt häftigt tycker jag.

Det är ju alltid kul när man blir klar med något. Speciellt när man blir nöjd.

Här är min långa sköna kofta, stickad i ett garn som heter Bris på min LK-150.

Kofta stickad i Bris

Alla resårer är handstickade eftersom den här maskinen inte har någon resårbädd. Ytönstret är gjort för hand och är Twists det vill säga vridna maskor. Lite jobbig att göra ärmarna. Handmanipulerade mönster är inget för mig egentligen. Här är en detaljbild över mönstert.

Ytmönster med vridna maskor.

Jag fick klar en liten spetssjal också. Den är stickad i ett gammalt vävgarn, Kamilla, som jag hade i skåpet. Aningen stickig och kanske i kortaste laget, men värmer axlarna gott.

En liten spetssjal.

Jag antar att ni funderar på vart jag har tagit vägen eftersom det varit så tyst här på bloggen.

Jag stickar på koftan för fullt. Men nu tycker jag att det är lika tråkigt att göra de vridna mönstret som jag trodde att jag skulle tycka. Jag vill bara att den blir färdig nu! Helst av sig själv, men det lär inte fungera. Jag ska sticka och sy ihop som en galning till helgen. Nästa helg ska jag nämligen hämta en ny stickmaskin! Närmare presentation följer senare.

Nu har jag gjort färdigt det omstickade bakstycket. Det blev väldigt mycket bättre med samma mönster som framstycket. Återstår bara ett framstycke och två ärmar. Och så lite kanter, knapphål och att sy ihop.

Fel på mönstret.

Så här kan det gå om man flyttar mönstret åt fel håll. Det är det som hänt med bakstycket som ligger underst. Jag upptäckte mitt misstag när bakstycket nästan var klart. Äsch tänkte jag, mönster som mönster. Men nu, när jag stickat ena framstycket klart, håller jag inte med. Det är framstycket som ligger överst. Det blir allt till att sticka om övre delen av bakstycket. Håller ni inte med mig?

och inte blev det mycket stickat heller. Jag har börjat på ena framstycket på koftan. Det är allt. Inte ens en liten socka har det blvit. Vart tar tiden vägen ibland?

Jag har ägnat senaste veckan åt att försöka åstadkomma ett koftmönster med DesignaKnit. Jag använder den japanska notationen att sticka efter. Där fick jag också repetera en del, men jag måste säga att jag tycker om det till stickkbeskrivningar. Lämnar tekniken till mig men ger den hjälp man behöver med matten.

Här är en bild på bakstycket. Jag gör ett mönster av vridna maskor ovanför armhålet. Då borde det bli lite som ett ok har jag tänkt. Till min stora förvåning var det kul och går rätt fort att göra detta mönster för hand. Jag har knappt gjort något sådant förut. Jag brukar vara så lat att jag bara vill göra mönsterstickning med hålkort eller elektroniken. Det kan ju ha att göra med maskinen. Den här koftan stickar jag på LK-150 som är en mellanstickare med 6,5 mm mellan nålarna. Nu var det länge sedan jag använde denna maskin, men jag blir alltid lika glatt överaskad när jag gör det. Det är så otroligt lätt att sticka med den.

Bakstycke till kofta.